Motion till kommunfullmäktige
Intresset av att utveckla ny och befintlig bebyggelse i Sverige för framtida behov är stort. För att kunna genomföra de idéer som finns krävs i många fall nya detaljplaner. För att få frågan om en ny detaljplan prövad krävs en ansökan, erhållande av positivt planbesked samt att en ny detaljplan tas fram inom ramen för ett detaljplanearbete.
I många kommuner tar det dock flera år från det att positivt planbesked erhålls fram till att det faktiska detaljplanearbetet påbörjas. Linköpings kommun är inget undantag. Anledningen till den långa väntetiden är att ansökningarna är många samtidigt som detaljplaneprocessen kräver framtagande av många och omfattande planeringsunderlag. Detta resulterar i att varje enskild process tar lång tid och att köer bildas.
Tiden mellan kommunens beslut om positivt planbesked och den tidpunkt då det egentliga detaljplanarbetet utnyttjas i regel nästan aldrig för att underlätta framtida arbete. Det är därför önskvärt att denna tid används mer effektivt. I syfte att åstadkomma en sådan effektivisering har det under 2021 gjorts ändringar i plan- och bygglagen avseende framtagande av planeringsunderlag för detaljplanearbetet, se prop. 2020/21:131. Dessa
lagändringar har inte fått genomslag i Linköpings kommun.
En av de ändringar som infördes är att kommunen redan i planbeskedet ska redovisa vilka planeringsunderlag som kan komma att behövas. Genom 5 kap. 8 § 2 st. plan- och bygglagen gäller numera även att dessa planeringsunderlag får tas fram av planintressenten själv. Detta kan snabba på hanteringen, öka genomströmningen och minska antalet ärenden i plankön. Kommunfullmäktige bör ta ett övergripande principbeslut om att den nya lagen ska tillämpas i Linköping.
Linköpingslistan föreslår att kommunfullmäktige beslutar:
att samhällsbyggnadsnämnden vid ansökningar om planbesked ska tillämpa de möjligheter
som det nya lagrummet ger.
Michael Cocozza
Linköpingslista