I slutet av förra året kom en rapport från revisionsföretaget KPMG med anledning av en granskning som genomförts av kommunens budgetprocess. KPMG:s slutsats var att det i för hög grad föreligger tjänstemannastyre på bekostnad av demokratisk styrning. Detta leder till att det saknas en övergripande helhetssyn om hur resurser ska fördelas inom kommunkoncernen. Kommunledningen tillbakavisade kritiken. Vi menar att den rambudget som nu antagits visar på tjänstemannastyrning, där de folkvalda i allt för stor utsträckning ägnar sig åt att kommunicera beslut som fattas av tjänstemän i förvaltningar och bolag. Den övergripande samordningen och styrningen är för svag.
Linköpingslistan presenterade i september ett budgetförslag som väsentligt avviker från alliansens. Vi menar att det finns gott om utrymme att genomföra sociala investeringar om 430 miljoner kr utöver de som ligger i antagen budget. Linköpingslistans budgetförslag bygger på att kommunen ska öka utdelning från de kommunala bolagen med 180 miljoner kr, göra kapitaluttag från långsiktiga placeringar samt att de extra statsbidrag som regeringen föreslagit i statsbudgeten ska nyttjas. Det har framförts en del kritik mot vårt förslag i form av mumlande på Facebook. Vi väljer att föra debatten i Corren.
Den första invändningen går ut på att ökad utdelning skulle förhindra del av kommunens fysiska investeringar. Kommunkoncernen gör årligen ett resultat om 1 miljard kr efter avskrivningar. Mot den bakgrunden är nuvarande utdelningsnivå om 70 mkr för låg. En höjning som resulterar i en total utdelningsnivå om 250 miljoner kr är mer rimlig. Bolagen skulle då ha investeringsutrymme om närmare 1,5 miljard kr per år. Vid 50 procentig belåning ökar investeringsutrymmet till 3 miljarder kr årligen, vilket är mer än vad som behövs. Med ett substansvärde om 30 miljarder kr i kommunkoncernen, en avkastning på 6-8 procent på eget kapital och en låneränta på 0,5 procent är en utökad utdelning enligt Linköpingslistans förslag inget som nämnvärt påverkar kommunens investeringsutrymme.
Den andra invändningen är att vi räknat med extra statsbidrag som regeringen har med i statsbudgeten. Det stämmer att detta liksom samtliga alla andra statsbidrag inte är definitiva innan riksdagen antar budgeten. Men om statsbidragen inte faller ut i beräknad utsträckning kan vi öka kapitaluttag från långsiktiga placeringar i motsvarande mån. Denna osäkerhet har vi varje år. Bäst vore att kommunen antar budgeten i slutet av november när man har mer information om faktorer som påverkar kommunens ekonomi.
Kommunen har ett nettokapital om 7 miljarder. Mot bakgrund av detta anser vi att det är rimligt att under fem år nyttja 150 miljoner årligen i syfte att komma tillrätta med en del problem i vår kommun.
Slutligen kvarstår frågan om behov av att spara till kommande generationer. Det är väl det mest märkliga argument som framförts. Givet kommunens samlade substans om 37 miljarder kr kan vi inte se att ett kapitaluttag på totalt 750 miljoner kr på fem år skulle vara ett problem. Givet att kommunala bolag fortsatt investerar i projekt som väsentligt ger mer avkastning än låneräntan kommer tvärtom substansen fortsatt att öka.
Linköpingslistan står för en rimlig avvägning mellan behovet av nödvändiga satsningar på utökad verksamhet och sparande. Vår budget och politik har god förankring såväl i den ekonomiska verkligheten som i den vardag vi möter där vi tydligt kan se att det behövs mer resurser på olika håll i vår kommun.
Michael Cocozza (LL) Rolf Bengtsson (LL)