Idag, den 15 mars, är det NPF-dagen. På den här dagen uppmärksammar vi allas rätt att vara den man är. Tanken är att öka medvetenheten samt att minska stigmatiseringen hos personer med NPF-diagnos.
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, även kallad NPF, är ett gemensamt namn för flera olika diagnoser – exempelvis autism och ADHD.
När föräldrar får veta att deras barn har en av dessa diagnoser väcker det ofta många tankar och frågor om hur framtiden kommer att se ut. Samtidigt kan beskedet också innebära en viss lättnad och skapa förhoppningar om att barnet och familjen ska få det stöd och den hjälp som behövs. Tyvärr blir det inte alltid så.
Föräldrarna kan oroa sig för skolstarten. Många barn börjar i en vanlig skola och ibland kan det gå relativt bra under ett par år med hjälp av stödinsatser. Men för många barn ökar kraven i skolan med åren, vilket kan göra att behovet av stöd blir tydligare. Det kan bli aktuellt med exempelvis resursskola. Idag finns inte den hjälpen till alla de barn som behöver den, vilket vi anser är mycket problematiskt.
Det finns även ett visst samband mellan hemmasittare och barn med NPF-diagnoser.
De olika diagnoserna påverkar hur hjärnan fungerar och hur information bearbetas. Det kan påverka hur en person tänker, kommunicerar och samspelar med andra. Samtidigt ser det väldigt olika ut från individ till individ.
Skolmiljön kan ibland innebära utmaningar – särskilt när undervisning och sociala sammanhang inte alltid är anpassade efter olika behov. Hur mycket stöd som behövs kan variera stort från barn till barn.
Utmaningar är oftast tydligast under uppväxten. Det är inte ovanligt att personer som uppvisat tydliga utmaningar som barn inte längre har det på samma sätt som vuxna. Allt beror givetvis på hur stora utmaningar barnet har haft från början och vilket stöd det har fått.
Ofta lyfts bara de svårigheter som kan följa med en NPF-diagnos. Men det finns många positiva egenskaper:
Målmedvetenhet och envishet
Förmågan att hyperfokusera
Se detaljer som andra inte ser
Idérikedom, fantasi och kreativitet
Tänka utanför ramarna
Alla barn ska få det stöd de behöver för att kunna utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.
Därför vill vi, bland annat:
Utöka antalet autismklasser så att de bättre motsvarar de faktiska behoven hos elever med autism, och samtidigt avsätta resurser för mindre elevgrupper och bättre stöd i skolan.
Stärka elevhälsan genom att tillföra resurser där rektor bedömer att behoven är störst.
Ju tidigare ett barn får rätt stöd, desto bättre förutsättningar får det att utvecklas och lära.
Madelaine Pavlidis
Leg. sjuksköterska