Utbildning

Linköpingslistan strävar efter att säkerställa hög livskvalitet för alla invånare, där utbildning och egenförsörjning är centrala faktorer. För att uppnå detta mål är det
nödvändigt att skolan utvecklas för att möta de framväxande behoven och utmaningarna i samhället. Vi strävar efter att skapa en skola som är både likvärdig och av hög kvalitet, där både elever och personal känner sig trygga och trivs.’Linköpingslistan strävar efter att säkerställa hög livskvalitet för alla invånare, där utbildning och egenförsörjning är centrala faktorer. För att uppnå detta mål är det nödvändigt att skolan utvecklas för att möta de framväxande behoven och utmaningarna i samhället. Vi strävar efter att skapa en skola som är både likvärdig och av hög kvalitet, där både elever och personal känner sig trygga och trivs.

Investeringar inom skola och utbildning är investeringar för framtiden. Det är avgörande att alla barn och ungdomar, oavsett bakgrund, får den utbildning de behöver för att förverkliga sina drömmar. En sund skolmiljö och välfungerande elevhälsa är också prioriterade områden för Linköpingslistan. För att uppnå detta måste läraryrket och andra professioner inom skolan göras mer attraktiva, och vi måste aktivt motverka lärarbristen. Genom att arbeta för dessa mål hoppas vi kunna skapa en positiv framtid för Linköpings invånare.

En effektiv vuxenutbildning är också avgörande för att ge alla invånare lika möjligheter till en framgångsrik framtid. Därför fortsätter Linköpingslistan att satsa på
vuxenutbildning och svenska för invandrare (SFI), och vi strävar efter att stärka detta genom ökad samverkan med olika yrkesprogram. Det är viktigt att svenska språket
hålls i centrum. Vi föreslår också extra stöd för dem som vill kombinera SFI-studier med att starta eget företag.

Förskolan

Enligt forskning är språket avgörande för att främja inkludering. För att säkerställa att alla barn får likvärdiga möjligheter föreslår vi att barn med arbetslösa föräldrar får
utökad tid på förskolan, förutsatt att det finns tillräckligt med personal för att ta emot fler förskolebarn. Vi vill även stärka språkutvecklingen hos barn som inte har svenska som sitt förstaspråk genom att investera i fler logopeder i förskolan, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden där många barn har andra modersmål än svenska. Genom att öka resurserna för språkutveckling i förskolan kan vi ge dessa barn bättre förutsättningar för framgång i skolan och samhället. Vi strävar efter att se till att varje barn har tillgång till en högkvalitativ förskola, oavsett deras bakgrund eller deras föräldrars situation på arbetsmarknaden. Detta är en investering i barnens framtida utveckling och i samhällets välfärd som helhet.

Grundskolan

Det måste vara prioriterat att fler elever når gymnasiebehörighet efter årskurs 9. Trots framsteg finns det fortfarande betydande skillnader i resultat mellan flickor och
pojkar samt en negativ trend i elevresultatet för elever i socioekonomiskt utsatta områden jämfört med övriga områden. Det krävs en intensiv kamp mot segregationen i våra skolor.

Elevernas frånvaro har fortsatt att öka under de senaste åren, och elever med hög frånvaro löper stor risk att hamna utanför samhället både på kort och lång sikt. De
kommunala skolorna i Linköping har haft både strukturella och ekonomiska resurser för att förbättra elevernas resultat. En ökad andel elever bör uppnå de kunskapskrav
och den gymnasiebehörighet som krävs. Klyftan mellan eleverna växer också, med fler elever som får högre betyg samtidigt som andelen med låga betyg förblir oförändrad. För att tackla detta föreslås en ökad blandning av elever från socioekonomiskt utsatta områden med elever från andra områden, en minskning av den centrala administrationen och ökat beslutsfattande för rektorerna. Centralt stöd bör också erbjudas för svåra frågor som placering av elever som inte trivs i sin nuvarande skola, elever med speciella behov och begåvade elever.

Våra politiska satsningar:

● Stärkt elevhälsa på de punkter där rektor anser behoven finns.
● Ekonomiskt utrymme för mindre skolklasser skola/förskola.

Gymnasieskolan

Linköpings kommun strävar efter att vara en attraktiv arbetsplats för lärare och andra yrkesgrupper inom gymnasieskolan. Trots att många elever klarar att ta en gymnasieexamen, så upplever många lärare en dysfunktionell arbetsmiljö som leder till att kompetenta pedagoger lämnar yrket. En av orsakerna som framhålls är den
höga arbetsbelastningen och antalet elever som alla kräver individuellt anpassad hjälp enligt styrdokumenten. Linköping behöver öka antalet lärare, inte minska det, men trenden går åt motsatt håll. Respekten för lärarprofessionen måste stärkas för att skolan ska bli mer likvärdig och förstklassig. Vi förespråkar också att rektorernas befogenheter och autonomi bör respekteras, och att det är rektorerna som bäst kan avgöra hur och var resurserna ska användas på sina skolor.

Vi vill öka personalstyrkan i skolorna för att skapa mindre klasser, och detta är något vi fortsätter att arbeta för. Skolsköterskor och kuratorer har också en tung
arbetsbörda, och köerna till Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) är längre än någonsin tidigare. För att möta elevernas behov krävs det att gymnasieskolorna får
resurser för att stärka sina elevhälsoteam. Därför föreslår vi att fler specialpedagoger, speciallärare och kuratorer anställs efter skolornas önskemål och behov, både inom grundskolan och gymnasieskolan.

Ett prioriterat område för Linköpingslistan är att få fler medborgare i arbete och därmed minska utanförskapets negativa konsekvenser. Vikten av detta stöds av bland annat OBS-rapporten ( Nuläges- och trendrapport, Linköpings arbetsmarknad–styrkor, svagheter och utmaningar) och är även ett av fem utvecklingsområden som särskilt ska beaktas i kommunens nya åtgärdsplan mot segregation. Att få fler i arbete eller annan meningsfull sysselsättning har stora vinster för både samhället och den enskilda individen.

Om vi ska lyckas med detta krävs det även i detta tidiga insatser vilket också är något som tydliggörs av OBS-rapporten. En sådan tidig insats är en satsning på feriearbeten. År 2023 sökte 1430 gymnasieungdomar ett feriearbete, 619 av dessa fick jobb, det vill säga knappt hälften. Man kan notera att det i huvudsak var inom kommunen och föreningslivet som feriejobb erbjöds; det var ytterst få ungdomar som fick jobb inom det privata näringslivet.

Trots ett pågående arbete med att skapa fler platser har de senaste åren hundratals ungdomar inte kunnat erbjudas jobb. Detta drabbar i synnerhet ungdomar som har få
kontakter med arbetslivet genom vårdnadshavare och/eller andra vuxna i sin närhet och därför inte på egen hand kan ordna ett feriearbete, med andra ord den grupp
som är mest betjänta av att få kommunens hjälp med att komma i kontakt med arbetslivet Vi ser därför att kommunen måste ta ett större ansvar initialt för att hjälpa
ungdomar in på arbetsmarknaden.

Våra politiska satsningar:
● Gymnasieskolornas elevhälsoteam (skolsköterska, kurator, heltidsmentorer)
● Satsning på kommunbetalda feriejobb
● pilotprojekt tvålärarsystem